älskade vänner,
jag kom på att tänka på en redovisning. ingen orkade egentligen vara där, hela klassrummet var fyllt av elever som gjorde allt dom kunde för att hålla sig för skratt, jag minns hur svårt det verkligen var. hur skrattet verkligen sipprade ut utan att man kunde göra nånting åt det, jag minns hur våran apliknande lärares ögon brände in genom huden, hur hatet sakta men säkert växte inom henne i samma takt som skrattet växte inom oss elever.
till slut går de inte, skrattet vräker ur , tårarna rinner och de finns ingenting som kan stoppa de,
"men de e ju varmare i mexico må du ju fatta"
den där gränsen hon berättade om,
enormt mycke glädje finns inom mig. men om man öppnar ögonen en aning och ser det hela från ett annat perspektiv så måste jag nästan säga att de bara är skit allting, egentligen.
Jag vet hur de är, jag blundade jag också, antagligen för att det var lättast, jag öppnade mina ögon några gånger men insåg fort att den enklaste vägen, som också är den sämsta, var att stänga dom igen. de är väl som en försvarsmekanism kan jag tänka mig, att fortsätta som vanligt, låtsas som ingenting och blunda för problemet. om man nu ens ser de som ett problem? såhär i efterhand måste jag säga att i dåläget var de inget problem, nu förstår jag bättre. jag var där en gång jag också, och jag hatar, verkligen hatar att behöva se allting spelas upp en gång till fast med dig som huvudperson för jag vet nu, när jag har facit i hand, att det inte var värt de.
jag var bara tvungen att få skriva av mig lite,
jag & min gamle vän ensamheten.
vi gick in mot stan, gick upp på domus och köpte en glass och sade hej till sofie som satt i kassan.
sedan gick vi ner till badusparken och satte oss så långt borta från allt folk som möjligt.
jag tror att jag var lite ledsen, hade inte räknat med att tillbringa kvällen tillsammans med min ensamhet utan med min kärlek men så blev alltså inte fallet. men ja, jag har aldrig haft nånting emot ensamheten så de blev väl en hyfsat härlig kväll ändå med nikotin och solnedgång.
efter att ha suttit och tänkt på allt mellan himmel och jord ringde min syster och berättade att hon kristian och henke skulle ut och käka, kanske att jag ville följa med? jag tackade ja till inbjudan och det blev en plankstek på athena, dom andra valde att äta oxfilen på en pizza istället. efter maten gick dom mot bilen, jag kände att jag behövde mer tid tillsammans med min gamle vän så jag vandrade åter ner mot badhusparken. där hade bommarna åkt ner och ett tåg som inte syntes till skulle åka förbi. då slog de mig, kanske ska jag bjuda min ensamhet på ännu än sundsvallsresa? med lätta steg började jag gå mot station, väl framme började jag trycka på datorskärmen för att boka biljett. tydligen var de inte bara jag som ville lämna östersund för ett ögonblick imorgon. jag hade två alternativ.
kliva på tåget klockan 05:54 imorgon och åka hem ca 12:00, eller stanna hemma i östersund. jag blev återigen lite ledsen och kände hur axlarna blev 10kg tyngre. när jag stod där och tänkte hörde jag hur dom ropade i högtalarna "Tåget mot ånge sundsvall rullar nu in på spår... "
jag började le, varför inte tänkte jag? jag har ändå ingenting att göra här.
tankarna snurrade runt i huvudet några sekunder sedan kom jag på att jag var för feg, för feg för att bege sig iväg till sundsvall en måndagskväll utan någonstans att ta vägen när jag väl var framme.
jag vände mig om och gick ut från station utan biljett.
efter de tillbringade jag ytterligare några minuter nere i badhusparken, när klockan närmade sig halv tio gav jag upp.
men som sagt de blev en rätt okej kväll ändå, trots att både jag och min ensamhet egentligen hade velat kolla ut över alsensjön istället för storsjön. Det är nånting speciellt mellan mig och hökån, finns inga bättre kvällar om dom jag och min ensamhet tillbringar där nere, trots all fågelskit och mygg. men de är väl lugnet antar jag, lugnet och tystnaden.
imorn tror jag att jag ska kliva upp tidigt, gå in till stan och köpa en bok, att älska som en porrstjärna. (kanske ska passa på att berätta då att de är om jenna jamesons liv och inte någon 100 tips i sängen bok:P ) sedan blir det nog badhusparken igen och där ska jag sitta ända till klockan blir fyra för då har min älskade jobbat klart.
dagen efter.
igår var vi alltså på stråket jag och syster.
vi skulle bara ut och käka och kanske ta nån öl, men innan vi ens lämnat lägenheten min hade vi fått i oss tre groggar var.väl på stråket var de god mat kall öl härligt väder och trevligt sällskap. en bra kväll.
jag vet inte hur jag kom på ideen men rätt som de var gav jag systers arbetskamrat 100kr och bad honom köpa en helium ballong. de va sjukt roligt :D så roligt att jag var tvungen att gå och köpa en till sen när vi sugit ur all helium. då när jag fick höra va den kosta va de inte lika kul längre, 80kr för en ballong? jaja, de glömde jag snabbt bort och vi drog i oss lite mer helium.
de var en bra kväll :)
du & jag alfred,
4 av 6 jobbar helger har jag nu tagit mig igenom. känns bra att mer än hälften är gjort :) endast två veckor kvar nu tills man är arbetslös, kalla mej gärna dum i huvudet men de känns faktsikt lite skönt just nu.
klart att lite panik har jag såklart men en vecka kan jag väl iaf få va ledig innan jag börjar den stora jakten efter ett arbete.
nu förstår jag vad folket har menat när dom har sagt att dom som går i skola har de så jävla bra.
iaf så är det söndag idag och jag och syster ska iväg på stråket. tänkte käka en god middag och avnjuta några kalla öl´i det härliga vädret, som förövrigt är det finaste i hela sverige idag.
dagens ros till sofie som ringde och underhöll mig igår kväll när jag egentligen skulle sova. TACK de va precis vad jag behövde :) speciellt dom där fyra små orden var underbara att höra !
"jag mår så dåååligt"
torsdagskväll
de var en kille, ett kort på en nyklippt negeranton.
måste säga att trots att de va kul att höra från en gammal klasskompis så blev jag besviken..
men jag antar att de är som dom säger, den som väntar på nå gott väntar aldrig för länge :p
happy birthday
men dom kommer iaf hem ikväll och då ska ja till alsen.
kul liv.
jag vill till turkiet nu<3
I don't wanna be by myself
jag är kär
ett helt annan historia
mitt liv som säljare.
Hur många gånger under en arbetsdag hinner jag tänka jävla idiotjävel?
man kan inte räkna så långt..
jennie, ska alla dom där in nu?..
sedan bar de iväg in mot staden, min bror var på fyllan, likaså hans vän torbjörn. torbjörns respektive, Kicki hade fått äran att köra. påvägen in hade jag hunnit med lite öl, några skratt, lite skitsnack och en inbjudan till fest. festen blev inte mer än ett kärlekspar, ett syskonpar och lite guitarhero, avrundningen av kalaset skedde på en bänk utanför edenbos.
sedan kom en snäll dam i taxi och skjutsade hem syskonparet.
nu har ena halvan av syskonparet gått och lagt sig medans andra halvan sitter och skriver ett grymt ointressant(?) blogginlägg och funderar på att fortsätta kvällen med juice messmörsmackor och lite full frys.
tack för mej.
This is what dreams are made of
17 juli har varit en bra dag. de senaste 5 minuterna har jag gått och funderat på hur jag på bästa sätt ska få med alla bra saker i ett inlägg utan att de ska bli ointressant. gick runt i lägenheten och försökte med hjälp av min extremt smarta hjärna, att hitta ett bra sätt att formulera mig på. skulle tända fönsterlampan så jag såg vart jag satte fötterna, lampan tändes men slocknade lite fort igen. nu är de mörkt, lampan är helt död vilket betyder att jag inte kan läsa ikväll när jag gått och lagt mej eftersom vi inte har några nya lampor eftersom jag var tvungen att byta lampa igår också.
så den bra dagen jag har haft blev nu förstörd och jag kommer inte på nånting bra som hänt längre.
förutom en sak då.
vet ni hur glad man blir, när man får höra att mannen som man tror jobbar hela långa kvällen, redan slutat då klockan är cirka sju? och när mannen sedan undrar om han inte får komma och hälsa på? då blir man överlycklig.
när mannen i mitt liv väl var inom synhåll kollade vi lite på våran resa som vi ska göra om bra precis 4 veckor. de kändes bra, jag längtar.
och när man sedan upptäcker att vårat hotell ligger bredvid alsenpojkarnas hotell då blir man också glad:)
känns som att de kan bli en toppen vecka de här<3
jag vill va fri som en fågel,
nu är de klart, tiden är bokad och jag längtar.
14:30 den sjätte aug ska jag vara på plats, redo för att kasta mig ut ur en flygplan på 3000meters höjd.
de här ska bli spännande:)
varje gång jag ser dig är de som om allting stannar till
när klockan hade slagit 20:00 började jag att snygga till mosmaskinen.
där stod jag i godan ro och diskade och torkade och stökade på som alla andra kvällar på macken.
pratade lite skit med lina och rätt som de är säger någon "Hej Jennie",
jag vänder mig om och där står han, han som gör mig så galet glad.
efter att han åkt svävade jag på rosa moln och log för mig själv. nu har jag börjat sakna igen.
de är jobbigt de här med saknad.
iaf så är jag inbokad på en liten tripp till turkiet nu den 15/8 och vad jag ska säga om de de vet jag inte riktigt. just nu kan jag inte göra annat än skratta. menmen, de blir nog bra:)
varför är hon naken tanten?
ojojoj vad ja har fått skrattat nu på morgonen :D
http://www.youtube.com/watch?v=RyzAXlEF42M
värt att se..
Maten är klar.
inget är som hemma i östersund
jag blir kvar i östersund med mina nära och kära:)
Listening to the wind of change
Ju mer jag känner att jag vill gå, desto mer vägrar jag att flytta.
vet inte hur de här ska bli..
som sagt, det är svårt att inte tänka på dej<3
vad händer nu då?
Behandlingsassisstent var de ja ville plugga till. Inriktat mot missbrukar - och kriminalvård.
Jag ville verkligen komma in, bara tanken av att lämna östersund och allting bakom mig i två år gjorde mig på så mycket bättre humör.
Idag kom besked, beskedet om min framtid och jag vet inte om jag ska sätta mig ner och gråta eller om jag ska vara glad. Just nu vet jag ingenting, det är helt tomt och svart.
jag kom in.
baby can I hold you tonight
senaste dagarna har jag tillbringat med kärleken. de har jag tyckt om <3
emelie är kär.
"ja jag har ju blivit stoppad av polisen en gång, jag va ute och körde moppe"
"jaha, va de längesen alltså?"
"ja men alltså, fredrik.."
åhejåhå
ni kanske inte förstår, jag och emelie har ju en humor som ingen annan fattar
världen är nog bra liten ändå!?
När jag efter en lång väntan kommit längst fram i kön, fått min mat och letat upp anton så sitter han och pratar med en tant. tanten har sällskap av en man som är besviken på att de inte fanns korv. hon pratar på om allt möjligt och jag sitter bara och försöker hålla mig för skratt medans jag slänger i mig min älskade happy meal.
efter att vi ätit upp maten och gått därifrån ber jag anton berätta hela historian från början, om tanten och gubben då alltså.
Anton hade satt sig ner vid ett bord, sedan kom en tant och satte sig bordet bredvid anton.
Knakar anton på axeln och frågar " Kan man flytta borden?"
"Nä dom sitter fast"
någon sekund går och sedan känner han en till knaking på axeln och tanten frågar
"bor du här i stan eller?"
"njae, fem mil utanför"
blir tyst igen, anton känner ännu en knakning.
"Åt vilket väderstreck då?"
"väster"
Tanten svarar " Jaha, ja, ja bor ju i Alsen"
anledningen till att man inte kände igen tanten var att hon bodde inte alls i alsen. Hon hade en sommarstuga i Röde.
de var min dag.
Du är hej och skepp o hoj, du är sodastreamad oboy.
jag kan iaf lite på låten så jag kan väl skriva ner de iaf :p
saaaaaaaaaandra inte någon tjej som alla andra
ett helt inlägg bara för mitt saldobesked :)
I'm lucky I'm in love with my best friend
kärlek är en knepig sak. de har jag alltid tyckt. har aldrig riktigt förstått mig på kärlek. men nu förstår jag iaf varför nyförälskade par alltid är så tråkiga å bara vill vara med varandra hela tiden. för precis så känner jag för tillfället.
de känns lite ovant faktsikt, med tanke på att jag i 18 år haft en dröm om att sitta själv i en gungstol och lösa korsord i hela mitt liv. jag och min ensamhet som alltid kommit så bra överrens hatar numera varandra. en annan sak som jag inte förstår är att du har funnits där i 3 hela år och jag inte har förstått förrens ett par månader sen hur bäst du verkligen är. jag måste ha varit blind, men jag är världens gladaste över att jag öppnade mina ögon tillslut<3
Every time we say goodbye
I wish we had one more kiss
loppis.
lillebror har rensat ut hela huset, han sitter nämligen på loppis på bygdegårn nu och försöker tjäna pengar.
var där och hälsade på han, de var anton och gamfolket i byn. jag tyckte de såg tråkigt ut men han hade fått sälja en hel del faktiskt. rätt smart sätt ändå att tjäna pengar på ändå.
jobbar ikväll och imornkväll. sen är jag ledig måndag, tisdsag, onsdag torsdag. känns skönt.
då ska jag vara i staden och hoppas på att världens bästa Joachim inte jobbar så mycket för en gång skull.
kanske ska tillbringa en kväll på news också med emelie.
Lotta och magen vill jag också hinna träffa. känns som att dessa fyra dagar är dom ända dagarna jag är ledig nu fram till v.33
forts följer,
fortsättningen på fiskehistorien som jag förstår att ni så nyfiket väntar på blir inte av. jag vet inte vad jag mer ska säga om den. så de får vara slut där helt enkelt.
J tyckte igår att jag skulle bestämma mej angående v.33
så efter lite tänkande, behövdes inte mycket, så bestämde jag mig för att tillbringa en hel vecka i solen med han som får mej att må som bäst. så de blir sol, bad, god mat, kall öl, trevligt sällskap och kärlek för hela slanten<3
och i helgen håller jag mej på statoil för att tjäna pengar.
2kg monster.
Vägen ner var jobbig, trots att man går den där vägen 100 gånger varje sommar så blir man ändå lika förvånad varje gång över hur långt de är, hur jobbigt de är, hur högt gräs de är och värst, hur grymt mycket tistlar det är!
Jag bar fiskelådan och fiskespöt, bar spöt liksom högt uppe i luften för att slippa dra de i alla tistlar. säger till anton, "fan spöt börjar bli lite tugnt". vänder mej sedan om och får se lillebror kämpa och slita med motorn. hans blick verkligen lyser "håll käften", vilket får mej att börja skratta.
när vi väl sitter i båten och ska fara iväg inser vi att motorn funkar inte alls, vilket var lite trist eftersom vi hade planerat att fiska gädda nere i slåtte. Det blev en lång väg att ro men de gick bra då vi hade dubbla par med åror.
Efter att ha kastat många kast bestämde vi oss för att förflytta oss en bit, anton skulle ro, jag skulle dra drag.
Efter ett antal sekunder/minuter? vet inte vad faktiskt, så hugger det iaf till, och igen, och igen. jag får panik (är rädd för fiskar) så jag ger spöt åt anton, själv fick jag ta hoven, anton börjar dra in, rätt som de är blänker de till, eftersom klockan är ca 00:30 vid den här tidpunkten så är de mörkt i vattnet, vilket får de där vita som blänker till att se riktigt stort och farligt ut. men så fort vi fått monstret närmare ytan är jag inte lika rädd längre och kan, trots monstrets starka insats att komma loss, få upp han i hoven och lägga ner han i båten.
efter att han dödat han och kollat lite på han var det dags att väga, vi trodde på 1 - 1,5 . han såg inte så stor ut men vågen visade på 2kg. min första gädda :)
sedan fiskade vi såklart lite till, jag ror, lillebror drar drag. lillebror får napp. ska börja veva in men nejdå, de går inte. de ända som hörs är
forts följer.